Det är en fråga jag får alltför ofta. Visserligen så älskar jag historiskt sett att prata om kottar, men ibland är jag också väldigt trött på mig själv, malandes om kottar, stearin osv. Den här produkten gick från 0-300 återförsäljare i 7 länder på knappt ett år och jag är en av fyra delägare. Faktum är att folk vill så gärna höra mig berätta om Kotten att de bokar in mig lite då och då på föreläsningar. Eftersom jag är den enda kvinnan av de fyra delägare så brukar de specifikt fråga efter mig.
Allt började i ett konferensrum på vårt kontorshotell hösten 2015. Vi var fyra personer som känt varandra några år, gjort en del affärer ihop och hjälpt varandra hitta nya kunder och uppdrag. Vi kladdade en fem meter bred whiteboard full av alla innovationer och idéer vi gått och burit på men aldrig gjort något med. Det enda vi visste när mötet började var att vi gillade varandra, att våra personligheter och kompetenser kompletterade varandra och gärna ville testa att göra ett lite större projekt ihop. Ett par timmar och några kalkyler senare hade vi enats om att dra igång Kotten.
Idén föddes av min kollega Robert flera år tidigare när han satt på ett utedass och läste en damtidning. På sidan, veckan husmorstips läste han att man kunde plocka kottar i skogen, doppa i överblivna nedsmälta stearinstumpar och få en riktigt effektiv braständare. Robert blev inte bara sugen på att testa idén utan dessutom att kapitalisera på den så han ringde närmsta plantskola och frågade om de hade överblivna kottar. För kottarna är ju en restprodukt från skogsindustrin. Tallfröna sås för att få nya tallplantor men kottarna är mest bara skräp. Ganska snabbt upptäckte Robert att kottarna inte alls brann speciellt bra eftersom de innehöll lite väl mycket fukt. Så Robert lyckades ta fram en process där han fick ut fukten ur kotten och drev in stearinet i porerna. Världens mest effektiva bras- och grilltändare var född – och dessutom helt miljövänlig och av återvunnet material!
Ett par veckor senare hade vi en ask färdig. Vi hade stått på kollegans garageuppfart och kokat kottar i två dagar, klistrat etiketter, pratat om livet, skrattat och skitat ner oss fullständigt i stearin. Askarna var en svart låda med en stor vit etikett och innehåll ca 60-70 kottar.
Första matchen blev snabbt insåld till en ICA-Butik i Skärgården för 149 kr per förpackning. De sålde 1 ask. Det var ICA-handlaren själv som köpte den till sin fru.
Vi bokade möte med en varumärkesguru som var skyldig Robert en gentjänst sedan flera år tillbaka som gav oss ett värdefullt tips. Det upplevda värdet av varje kotte försvinner om vi säljer dem i askar om 60-70 stycken. De säljs som förbrukningsvaror och kommer direkt hamna i prisjämförelse med rören med tändblock, med pris och tillverkningskostnad som vi omöjligt kan konkurrera med. Han föreslog att i stället sälja och marknadsföra asken som present till vi byggt varumärke. Kanske bara tre stycken i en förpackning. Vi beslutade oss för 9 kottar för 149 kr. Ett pris som egentligen helt vansinnigt för en bras- och grilltändare men som ligger helt rätt som gåbortpresent i stället för en flaska vin eller en blombukett.
Det var många timmars stötande och blötande i det där konferensrummet så Sankt Eriksgatan 97 som gjorde att asken till slut tog form, tillsammans med en välrenommerad designbyrå och en förpackningsexpert som lyckades göra det bästa möjliga av våra krav: Svensktillverkat, återvunnet, naturligt, lyxkänsla, kopparfoliering och läderhandtag.
Jag satt och jobbade en söndag själv på kontoret när min kollega David svängde upp sitt stora täckta släp utanför och ropade på mig. Jag gick ner och tittade in släpet och där stod en stor brun lädersoffa. Han hade hittat den på Blocket, och den var gratis mot bortforsling. En timme senare låg trästommen och stoppningen på tippen och kvar blev tusentals tillskurna läderflärpar till handtagen.
Den här resan har gett mig så otroligt mycket även om den ännu inte gett mig en krona i lön för allt slit. Jag har haft så vansinnigt roligt med dessa tre herrar och skrattat så att både kaffe, vin och vatten har sprutat ut ur näsborrarna på mig. Jag har lärt mig vad det innebär att driva företag, få igång en startup, ta vara på varandras kunskaper och mäta varje litet steg i sociala kanaler. Jag har lärt mig att göra kostnadsanalyser, kalkyler och förstå likviditet på ett sätt som knappt intresserat mig tidigare. Men när grabbarna sitter och räknar ut hur många askar det ryms i en ytterkartong eller på en pall så tappar jag snabbt fokus och gör det jag är bra på, nämligen design och innehåll. Vi snackar tre mattesnillen varav en är medlem i Mensa och min kompetens behövs till annat.
Så hur går det med Kotten? Ja, så här års går det vanligtvis ganska så trögt med försäljningen och nu har det ju dessutom rått både eldnings- och grilningsförbud. Men vis av erfarenhet, sista veckan i augusti är det Formexmässan och vi har deltagit vid två såna tidigare och på bägge två har vi sålt mer än vi förutspått. Så ja, det går nog bra.
0 Comments